Varför

8e0e5adc-0951-4836-b1c9-125c2f418851

Noreen Hertz, professor och ekonom, aktuell med boken ”The lonely century” beskriver hur unga studenter började uppsöka henne för att berätta om hur ensamma och isolerade de kände sig på grund av all skärmtid. Något som även avspeglade sig i svårigheter att umgås ansikte mot ansikte, detsamma uppmärksammade kollegor. På USAs mest prestigefyllda universitet började man hålla kurser i hur man läser av varandra i verkligheten. 

När Folkhälsomyndigheten gick ut och frågade 16-29 åringar vad de behövde mer kunskap om, svarade 30% kunskap om hållbara relationer. Stressen utifrån känslan av ensamhet och stillasittandet i sig bryter ner vårt immunförsvar. Det ger samma negativa hälsoeffekter som att röka 15 cigaretter om dagen och ökar risken för demens med 40%. 

Enligt fler svenska studier om ungas hälsa, stressnivå och trivsel i tillvaron, uppger allt fler unga att de mår dåligt.

I Folkhälsomyndighetens  undersökning om skolbarns hälsovanor har 11-åriga flickor och pojkar de högsta rapporterade nivåerna av psykosomatiska besvär, sedan undersökningarna började 1985. Antalet som fick en depressions- eller ångestdiagnos och som förskrivits psykofarmaka ökar kraftigt sedan 2008. De senaste 20 åren har ohälsa bland unga ökat kraftigare än i övriga norden, allra mest drabbade är unga kvinnor 18-24 år. 
De unga jag träffat i mitt tidigare arbete som resurs i idrott på högstadie- och gymnasienivå, som handledare för unga i drive-in-idrott, samt under live-protptypandet av mitt eget forskningsbaserade grupp-coaching-verktyg Coachomaten, bekräftar allt ovan nämnda. En majoritet av de unga jag träffat, tillbringar så stor del av sin tid bakom en skärm, att basala behov får stå tillbaka. Något de inte är ensamma om.
En stor grupp unga vittnar också om arbetsplatser och skolor som ger lite utrymme för vägledning i detta och om orimliga krav som ställs. Något som skapar stress, ger dålig självkänsla, kostvanor och sömnproblem. De berättar att de känner sig orkeslösa, upplever att vuxna inte har kunskap /tid /ork att bry sig eller att det inte finns hjälp att få. Samtidigt har kuratorer och skolsköterskor minskat och köer till vårdcentraler, BUP osv ökat. Medan unga vuxna saknar en etablerad kontakt med företagshälsovård. 
Med verktyget Coachomaten får du tillgång till ett reellt vardags verktyg du kan använda från dag ett, för att skapa nya vanor som balanserar upp vardagen, ger plats för basala behov som kvalitets sömn, sundare kostvanor fysisk, aktivitet och meningsfull fritid, tillsammans med andra. Även de som själva aldrig skulle ta steget för att be om hjälp, kommer på grund av passing- by momentet och igenkännings effekten, enkelt i gång med sitt första steg med hjälp av Coachomaten.
Vad är ert behov? Vad kan ni avsätta i form av resurser. Förslagsvis  börjar ni med att boka in en interaktiv föreläsning där ni lär er verktyget Coachomaten, där vi följer upp med en enkel men beständig Coachomaten installation, där den behövs som bäst. Det kan göras samma dag. Utifrån principen alla ska ha råd men en egen Coachomat.
FAKTA
  • 2012 ansågs mer än tre timmar per dag som extrem internet användning

  • 2015 kom Childwize ”The connected kids report” som visar att snitt tiden för unga på internet, är 7.1 h per dygn. 

  • 2019 “Ungar och medier”, utgiven av Statens medieråd, visar att bara 25% av unga tycker att deras tid på sociala medier är meningsfull, detsamma gäller för dataspel. Motsvarande siffra för mobilspel är 12%. Mobilen är den mest använda spelplattformen.

  • Av 17-18-åringar, uppger nästan hälften att de använder mobilen för mycket.

  • Både unga och föräldrar uttrycker missnöje med att användandet går ut över läxläsning, hushållsarbete och annan fritidsaktivitet

  • 2020 WHOs ”Heath Behaviour in School äger children”, visar att andelen svenska barn som är tillräckligt fysiskt aktiva , är mindre än i övriga Europa.

  • Psykisk ohälsa i Sverige ökar sedan 80-talet, främst bland unga. Sedan 90-talet ökar även antalet som söker vård.